Igår började jag och sambon officiellt vår KBT-metod. Den går bland annat ut på att man ska skriva om sina upplevelser, så det gör jag nu. Det känns faktiskt helt rätt att börja i detta läge. Lite basfakta först då:

Nuvarande vikt 71,9 (morgon) och 72,1 (efter träning).

Jag tycker att jag klarade mig väldigt bra min första dag, fast å andra sidan är den första dagen alltid lättare än övriga dagar eftersom motivationen är som högst för mig då. Men jag åt en rågmacka till frukost, halva tallriken sallad till lunch (resterande delen av tallriken bestod av spaghetti och k-sås) och sen levde jag på frukt och en drickyoghurt resten av dagen. Fortsätter jag så kommer jag nog gå ner i vikt. Men kan jag fortsätta så? Knappast. Jag brukar bli hungrig efter någon dag. Men jag tycker verkligen att min rågmacka med avocado på morgonen, gör mig mätt ända fram till lunch. Den vill jag inte plocka bort, eftersom jag inte alltid har möjliget att äta något på förmiddagen. Det känns bra att väga i de nedre regionerna av vad jag brukar väga så här första dagen på KBT-perioden.

Följande frågor ska besvaras enligt KBT-metoden:

KBT-frågor 

Vad har hänt idag? Beskriv händelser/situationer på arbetet eller hemma som på olika sätt engagerat dig och berört dig.

Ja vad kan jag säga. Det var första dagen på KBT-metoden och därför var jag extra motiverad att äta nyttigt.

 

Hur har du tänkt kring händelserna? Vilka känslor har händelserna väckt hos dig?

 Jag mådde rätt bra ända tills jag mötte en smal vän, som tittade på mina bananer och sa "Ska du verkligen äta det där om du vill gå ner i vikt?". Och det var ändå efter ett hårt träningspass!  

Hur tror du att din uppfattning av dagens händelser har påverkat ditt ätbeteende?

Ja, det kan det gott ha gjort. Kan jag inte ens få äta lite bananer för att bli mätt efter träningen, känns det som att jag nog inte kan klara av någonting. Men men, jag får nog tro på att min kropp fungerar annorlunda än hennes och att allt är relativt. Bananer är långt mycket bättre att äta efter träning än mackorna jag normalt sätter i mig.

 

Om du tänker igenom de händelser som du tagit upp, anser du att dina tankar och slutsatser av det som hänt varit realistiska?

Jag tycker att jag tänker väldigt smart :D. I alla fall idag. Tappa modet tillhör inte den första dagen!

Skulle man kunna tolka händelsen/händelserna på ett annat sätt än vad du gjort?

Hur skulle en annorlunda tolkning av det som hände idag ha kunnat påverka ditt ätbeteende under dagen, tror du?

 Ja, jag skulle ju kunna tänka att jag inte förtjänar de där sista bananerna. Då hade jag nog blivit jättehungrig och ätit nästan vad som helst när jag väl kom hem. Och det hade dessutom blivit sent. Jag tycker mitt ätbeteende under dagen har varit mycket friskt och bestått till 75% av frukter och grönsaker. Fortsätt så Emma :).

Idag blev jag avbytt vid lunch helt enligt konstens alla regler. Jag åt sallad. Sen åt jag några chokladbitar för att jag hade varit duktig och ätit sallad. I suck! Den här veckan blev inte helt som jag hade tänkt att den skulle bli. Jag hade ett mål att väga under 70 kg den 15 november när det är guidefest, men närå... Jag väger lika mycket eller kanske rent av mer än jag gjorde när jag tog det beslutet. Sambon och jag ska köra en KBT-metod från och med måndag. Kognitiv Beteende Terapi står det för och jag vet på ett ungefär vad begreppet betyder, men jag vet inte helt vad det är för typ av kostmetod. Och varför den smale, vackre mannen bryr sig vet jag inte heller. Han har redan muskler och han har redan gått ner 30 kg i sitt liv. Får ont i magen när jag ser hur duktig han är fortfarande, trots att han uppnått sina mål. Eller rättare sagt: han har uppnått vad som borde vara hans mål. Men han kör på. Och HAN tycker att JAG är sexig. Män är märkliga.

Det här händer inte!

Ledningen kallade in till möte och informerade oss om att vi hade förlorat en jättestor och viktig kund och att de nu skulle börja med urvalsprocesserna. I januari ska de börja varsla folk. Är det sist in = först ut som gäller, ligger jag pyrt till. Då kanske jag kan börja ståuppa på heltid. Arma publik. Jag tror inte Sverige är redo för det ännu (och inte jag heller för den delen). Fick lite tips på hur jag kan förbättra mina framträdanden. Mycket värdefulla tips. Ska ta till mig av dem och INTE deppa ihop för dem som jag normalt gör av allt som kan tolkas som kritik.

I helgen är det reseledarfest. Fy fan vad vad kul jag och brudarna ska ha bland alla gamla kända och okända ansikten. Och sprit. Massor av sprit. Om jag inte har blivit en tönt nu igen. Det har med ilningar att göra. Jag får såna FRUKTANSVÄRDA ilningar i tänderna av vin att jag inte kan tugga på 3-4 dagar. Det går dåligt ihop med att vara ett matvrak.

Jag förstår mig inte på folk som väljer att inte äta. Mat är ju det godaste som finns. Förutom choklad då som är snäppet vassare. Jag har ätit nu och det gjorde susen tycker jag. Jag är lugn, behaglig till mods och ska faktiskt snart gå och lägga mig. Kanske jag rent av ska skriva lite i min riktiga dagbok. Oj, vad alla födda -85 eller senare sitter och GAPAR nu. Finns det riktiga dagböcker??? Som man skriver i med penna? Näääää??? Guuuud, så omodernt. Get out of here!

God natt mina vänner i cyberspace

Mindre än en timme kvar. Jag ser ljuset i tunneln.

Nu har jag rengjort kaffemaskinen här uppe på våning åtta. Den är som min bebis: den är fin att se på och folk vallfärdar hit för att få ut av dess fördelar, men den för en jävla massa liv, kostar multum och kräver opropotionerligt mycket i omsorg i förhållande till förtjänsten. Ja, och så måste man både tömma spillbrickan och rengöra avfallskvarnen med jämna mellanrum. Eh, okej, den var kanske lite långsökt. Men inte desto mindre sann.

Jag får önska en fin afton, hörrni!

Ciao

Jag tyckte det var så oerhört pinsamt att jag drog över tiden när jag körde bungy stand up, så det enda jag tänkte på igår var att hålla tre minuter. Sen tog Ingella (konferensieren) mig lite på sängen, för jag trodde jag skulle uppträda långt senare, så när hon log mot mig och sa "EMMA ÖSTLIND" blev jag jätteförvånad och gick upp och rabblade snabbt igenom allt. Inget Emmaspex, inget extra (snarare mindre än jag hade förberett), ingen tid för njut på scen.

Idag är jag trött som fan. Dålig sömn några dagar i rad och hårdträning av standupmaterial tär verkligen på orken. Det skojiga är att jag på tåget i morse kom på ett nytt framträdande. Jag vet vad mitt nästa framträdande ska handla om. Innan hade jag inte ens en idé, nu har jag ett helt nytt material. Flera igår körde samma material jag har sett dem köra förr. Det vet jag inte om jag en vacker dag kommer klara av att göra. Jag betvivlar att jag kommer att uppträda om jag inte har något nytt att komma med.  Fast man ska aldrig säga aldrig.

12:20

Det har inte kommit någon för att byta av mig för lunch. Sen ringde jag upp. Nähä, då kommer det en kille fast kl 13. Tack för att ni säger det till mig! Jag är inte hungrig, men jag är trött som ett as. Grinig, lättretad och nära till tårar hela tiden. Folk tror jag skämtar när jag lägger mig halv tio på kvällarna, men det är allvarligt. Jag gör det för min omgivnings skull. Emma klarar INTE att inte sova åtta timmar per natt. Då går det så här.

15:30

Jag blev avbytt kl 13:05 och åt då en välförtjänt pasta bolognese. Nu känns humöret lite bättre, men jag kommer på mig själv med att pytsa ut beska kommentarer hit och dit. Jag behöver nog sömn också! En timme och 45 minuter kvar, sen får jag ÄNTLIGEN åka hem.

Det är en klassisk fördom att vi receptionister bara kokar kaffe och svarar i telefonen. Men utveckligen har kommit LITE längre sen dess. Nu servar vi kaffemaskiner och går runt med mobiltelefoner. Jag har två! De ringer sällan, men så gott som jämt samtidigt.

Det är den elfte i elfte. Jag har sagt åt alla att den elfte i elfte kommer det bli en bra show. Så ett flertal personer jag känner kommer och tittar på mig ikväll. Det är märkligt vilket stöd man får från folk. När jag skulle tävla i bungy stand up reste exempelvis min mor och hennes man från Västervik (!!!) och bodde på hotell för att se mig i TRE MINUTER. Okej, nu drog jag över tiden lite, så det blev väl i realiteten mer än tre minuter. Juryn uppskattade det inte, men publiken jublade (vilket var en av anledningarna till att jag drog över tiden). Men det var den elfte i elfte jag promotade för alla! Så pressen är hög och klockan 17:15 idag kan jag börja öva. Klockan 19:45 ska jag vara på plats på puben vi ska hålla till på ikväll. Jag är aldrig ute i sista sekunden förutom just när det gäller sånt här. Ibland är självförtroendet lite väl högt kanske.

Jag läste Soran Ismails blogg här och imponerades över hur mycket han egentligen hinner blogga. Jag har mött honom och växlat några ord ute på "fältet". Jättego kille!

Första gången jag övade inför förra uppträdandet läste jag upp mitt material för vardagsrumsfönstret. Jag fick mycket bristfällig respons. Andra gången jag övade inför det uppträdandet citerade jag mitt material för en rejäl bunt vass i en vacker sjö någonstans i Täby kommun. Vassen visslade i alla fall. Idag väljer jag mellan att öva med en whiteboard eller en bastu som publik. Känns som bastun åtminstone kan frusta lite till svar.

Önska mig lycka till då :)

//Emma