500 kalorier skulle bort hade jag bestämt mig för. Inte för att jag är koko i huvet och måste bränna alla kalorier jag äter (då fick jag inte göra annat än att kuta runt på rullband och göra grodhopp). Jag får lite infall ibland. Det är för att ge mig själv perspektiv på hur många kalorier jag egentligen kan sätta i mig på några sekunder. Jag får gärna äta choklad en gång ibland (fan vad livet vore meningslöst annars), men jag ska veta vad som krävs för att få bort det.

Svetten droppade ner från en hårtest i luggen när jag var klar. Riktigt äckligt svettig var jag. Och öm i benen. Jag hade sprungit 18 min 43 sekunder på ett rullband och stått 27 minuter på en crosstrainer. Och så sitter det väl en hoper atleter där ute och tänker "45 minuter? Det är väl ingenting??? Jag har minsann sprungit vasaloppet/simmat tour de france/åkt Globen runt i  en kundvagn från Konsum". Till er säger jag bara: "Svälj huvet!/Sitt på den och rotera!/Stick och brinn i skärselden!".

Ikväll är det dags! Jag känner mig faktiskt inte så negativ och sur som jag brukar vara inför standuppkvällar. Jag känner mig rätt taggad faktiskt. Är lite smånöjd med materialet, men jag misstänker att det är för långt. Jag ska springa upp i bastuavdelningen under lunchen, låsa in mig och öva lite. Kanske måste skära ner, men det är nog inte så svårt. Jag körde det i huvet på vägen till jobbet och det gick rätt bra, men jag hann en bra bit innan det var klart. Farligt farligt! Fyra minuter har jag idag, vilket är en hel minut längre än jag blivit tilldelad hittills. Blir jag nöjd lägger jag upp videoklipp av mitt framträdande här, blir jag inte nöjd får endast ett fåtal utvalda se framträdandet på film.

Ha det jättebra allihopa!

Igår var det invägningsdag. Vågen visade 70,4. Förra veckan visade den 72 kg. Hipp hipp hurra! Det kan vara en hägring, så det är bäst att avnjuta närmaste veckan. Men hoppas hoppas hoppas att jag håller den vikten ett tag och sen börjar gå ner. Det vore supert. Jag var så godissugen igår att jag firade min lyckade invägning med en snickers. Jag behövde den kände jag. Och idag ska jag träna bort den. Tror den är ca 550 kcal, så det blir minst en timme i uppvärmningssalen.

Igår orkade jag inte åka in till stan så jag tog en joggingrunda på ca 6 km. Otrevligt väder och en stor mängd gubbar som rastade sina kärringar. Massa mattar och hussar som rastade sina hundar. En hel del barn som rastade sina föräldrar. En gubbe rökte rent av cigarr mitt i en uppförsbacke. Då fick jag eld i baken och drog om ganska fort. Fy för fasen vad det luktar illa! Men men jag börjar bli riktigt duktig på att springa långt (fast fortfarande inte snabbt), så Midnattsloppet - here I come. Jag tar gärna emot tips och råd om hon man får upp farten i långdistanslöpning.

I morgon kör jag stand up för Komikaze på Ego bar, Kammakargatan 22 (T-bana Rådmansgatan) om någon vill komma och titta. 20:00 börjar showen och jag får dra min turordning när jag kommer dit. Jag kommer att prata om träning (surprise va?) och lite om min hemdialekt. Jag garanterar inga storgarv, men kanske ett litet uns av igenkänningshumor.

Kommentera gärna :) Då blir jag glad.

Hår, paraply, mamma, problem under uppväxten, Magnus Samuelsson. Ja ungefär så låter hittills mitt standupmaterial inför tisdagens uppträdande för Komikaze på Ego bar. Spännande va? Rafflande? Äh, du läser la inte ens längre. Du ligger bergis på golvet och kiknar av skratt för denna fantastiska uppstolpade godispåse av skrattframkallande ord. NOT. Men jag ska försöka skriva i helgen. Blir bara så självkritisk och dessutom har det verkligen förstört min lust, att jag behövt vara så noga med tiden att all kvalitet försvinner. Det var bara första gången jag fick med mig publiken. Första gången när jag trodde det var lungt. När jag trodde det skulle synas tydligare att tiden var på väg att ta slut. Vissa drömmar kanske man helt enkelt inte ska göra sanning av.

Bettan från Boden var fortfarande Bettan från Boden så som jag minns henne. Vi skrattade och hade roligt. Jag kom hem mycket senare från vår fikakväll än jag hade tänkt mig. Jag ber om ursäkt till alla som var på Café 60 på Sveavägen 15 januari 2009 kl 18:00 till 20:15. Vi måste ha låtit som fnittriga tonåringar. Men kände ni Bettan från Boden förstod ni nog varför vi hade så roligt. Bruden är kul helt enkelt. Jag åt en tacopaj. Den var god. Aptiten hade inte direkt återvänt, men tillräckligt för att jag skulle kunna njuta av denna utsökta måltid. Idag blir det sallad till lunch. Emmas specialsallad! Skulle ha ätit det igår, men då vände jag som sagt i dörren och gick på restaurang i stället. Idag mår jag inte illa. Var någon kort släng igår bara.

Ikväll blir det gym. Måste springa lite på löpbandet, trots att jag inte har rätt skor för det.  Min förbränning måste komma igång. Om jag ska nå mitt mål ska jag ner 4 kg på 6 veckor. Det går nästan inte när man har en endomorf kroppsform (läs mer på www.mottoppform.bloggagratis.se).

Äntligen fredag! 

Puss och kram allihopa!

"Ja, så där var jag också i början av min graviditet", "Du kan inte äta bara sallad och träna så hårt", "Du är nog stressad av jobbet och säkerligen av det här med stand upen också" var några kommentarer jag fick i samband med yrselattackerna jag hade för en tid sedan. Men en ganska intressant teori var att jag led av "kristallsjukan". Nu fick jag en liten släng av yrhet och illamående så jag kollade upp det. Någon hade nämligen sagt att han kunde bota kristallsjukan på bara några minuter. Lät som hokus pokus tyckte jag, men nu googlade jag fram information om åkomman som man valt att kalla "kristallsjukan". Tydligen har jag några kristalliknande partiklar inne i öronen som liksom ibland valsar iväg åt något annat håll och genom att framkalla en fiktiv yrselattack med hjälp av diverse huvudrörelser ska dessa kristaller hitta hem igen. Sen ska harmonin vara återställd i hörselgångarna. Men första gången man gör detta ska det vara med en läkares hjälp. Fast idag går det nog över av sig självt. Behövde sitta lite bara. Man blir ju paranoid när man en gång haft det där.

Ikväll ska jag träffa Bettan från Boden. Lite av en ikon! Norrlands Finest! Finns-det-ingen-blanddricka-på-festen-dricker-jag-rent-Bettan. Det ska bli roligt. Vi ska ta en fika och snacka om vad som hänt oss sen vi sist sågs för snart fyra år sen.

Ingen träning idag, men det lär nog bli i morgon. Har redan haft två vilodagar den här veckan (när man räknar med idag) så jag har bara en till att avvara.

Ha det bäst allihopa! Kolla gärna mina länkar och läs mina vänners bloggar. De är intressanta! Åtminstone för den som är intresserad av kost och träning. Vi fyra har kompletterande kompetenser kan man säga. 

Igår kom jag hem till färdiglagad mat, ren/vikt tvätt och nydammsugat golv. Jag blev så rörd! Sambon skulle få uppskattning för detta! Helt klart! Det ska han ha, för få saker gör mig gladare än att komma hem till ett fint hem där jag inte måste göra massa saker för att "Emma-anpassa" stället. Men vad han fick för reward för detta, ska jag inte avslöja. Det enda jag kan säga är att det YTTERST sällan (snudd på aldrig) händer mitt i en arbetsvecka.

Min karl har hyllat mig i sin blogg. Det är märkligt att jag ännu inte gjort detsamma för honom. Han har fler träningsrelaterade anledningar att hyllas än jag. En riktig asfaltsblomma, eller Fenix om du så vill, som växt ut ur askan till en riktig hunk. MIN hunk! Dagens eloge går till dig min kära för allt du har uppnått och allt du kommer att uppnå. Och framför allt: massa tack för att du fått mig att göra det jag trodde var helt omöjligt. Jag trodde helt ärligt att jag skulle få försöka finna mig i att vara överviktig. Bara det faktum att jag inte varje dag tänker på att magen är i vägen och står ut är ett enormt framsteg. Har flertalet kilon kvar och fortfarande en stor aptit att bemästra, men jag tänker inte på mat på samma sätt som jag gjorde innan längre. Nuförtiden är det jag som avslutar måltiden sist av alla. Jag äter väldigt långsamt i jämförelse med tidigare. Jag brukade tala om ett "hålrum" någonstans långt bak i munnen (eller kanske i smaklökarna) och detta hålrum behövdes fyllas. Åt man choklad, fylldes det tillfredsställande men när man åt vanlig mat var det lite svårare att fylla det. Det kunde funka med riktigt mättande, mäktig mat som exempelvis stuvade makaroner, men på något sätt ville hålrummet ha choklad också. Jag vill fortfarande ha choklad ibland (eller rätt ofta), men jag köper inte direkt några stora chokladbitar längre. När man ställer sig på en uppvärmningsmaskin och förbränner en stor chokladkaka, får man lite perspektiv på hur mycket kalorier man kan få i sig på 30 sekunder. Skrämmande.

Tack för att ni lyssnade!

Jag skulle ju gå på Kettlebells igår. Men det var fullt på passet, så jag fick ta spinning i stället. Aj vad det gör ont på diverse känsliga delar av kroppen idag. Vilket freak uppfann spinningcykelns sadel egentligen? Bergis en man. Eller en kvinna med S&M-böjelser. Kan i och för sig ha varit en gammal kollega till mig också. Hon har en väldigt stor rumpa och tar knappast skada av att sitta på en knivegg.

Inatt var jag i Aspen med Samuel. Fast Aspen låg i Asien, någonstans i samma bergskedja som Mount Everest. Vi stod och pratade svenska med varandra bredvid en snöhög när en kvinna förstod vad vi sa och på knagglig svenska kom fram och kommunicerade med oss. Hon var skidguide och lärde oss massor om vad vi skulle äta och hur vi skulle tolka de olika symbolerna som hängde i liften. Min chef, Rikard, var där och styrde en snöslunga. Och snöslungan behövdes för det var långa sträckor i liftspåret som saknade snö. Samuel ville få mig att skratta så han strippade av sig till understället. Och det gick bra, för det var varmt i Aspen. Och när jag hade det trevligt, njöt av min ledighet och samtidigt undrade hur i hela fridens namn vi hade fått ihop tillräckligt med pengar till den här resan ringde alarmet. Oh Laura började sjunga "Release me" samtidigt som mobilens vibrationer dundrade på nattduksbordet. Samuel mumlade mitt namn och sen "Jaha, var det det". Sen svarade jag med ett "Jag hade en underbar dröm, jag vill inte gå upp" men det tror jag inte att han hörde. Ärligt talat tror jag inte ens att han vet nu att han pratade med mig halv sex i morse.

Så här sitter jag nu, utan pjäxor, utan en strippande pojkvän och utan skidguide. Vaken, men trött som få. En timme kvar till lunch. Det blir ViktVäktarnas färdigrätt med massa sallad till idag. Åt en macka på förmiddagen, så jag ska nog klara mig!

Ikväll blir det träningsfritt. Samuel är så go och tvättar mina träningskläder idag, så det blir work out i morgon i stället.

Ha det bäst allihopa.

Nej hörreni mina vänner. Det gick ju inge bra det där. 72 kilo vägde jag igår efter träningen, trots att jag inte hade ätit på många timmar (förutom några frukter innan träningen). Och jag skulle nog inte sagt det där med att boxning inte bränner kalorier. Samme och jag var helt slut båda två. Han kan åtminstone skylla på att han varit sjuk hela december och inte fått tillbaka tok-kondisen han hade innan. Då brukade han besviket lunka hem från träningspasset och klaga på att han inte var utpumpad i kroppen efteråt. Ojojoj, unge man... så skulle du inte ha sagt. För nu börjar Fröken Flickvän samla på sig utmattande övningar. Och utmattad blir han, min följeslagare på livets väg. Och inte tar Fröken Flickvän någon hänsyn till att Samuel har varit sjuk inte. Nej då, tvärt om. Hon utnyttjar det till att påvisa att hon visst kan göra honom utmattad. . . . *betänketid* . . . Hm. För ett ögonblick fick jag nästan uppfattning av att jag pratade om något annat. Jag pratar alltså om träning. Boxning mest, för där är han som mest svårutmattad i normala fall.

Ikväll är det kettlebells. Hoppas inte det är samma instruktör som det var sist. Gillade inte honom. Var lite för mycket "mansträning" för min smak. Mansträning är enligt min definition korreografiskt enkla övningar, som kräver styrka endast män och ovanligt vältränade kvinnor har. Dessutom är det väldigt vanligt att man i mansträning får göra dessa övningar under lite för lång tid. Dessutom ska man med nöje slita ut en muskelgrupp i taget tills att dessa muskelfibrer trasas sönder så rejält att endast 3-4 gainomax och 2 big mac kan återställa dem. Ja, lite så var det. Och så var det ju fel på AC:n på balance, så det var tropisk värme i lokalerna uppå alltihopa. Jag lämnade det passet 10 minuter innan det var slut. Ska inte behöva göra detta ikväll hoppas jag.

Jaha, måndag. Ny vecka. Lång vecka. Något inplanerat? Jag har inte något speciellt faktiskt. Ska ta mig igenom veckan helskinnad bara. Det är målet. Kanske läsa ut "snabba cash". Grymt bra bok! Rekommenderas!

Många kramar från mig

Söndag. Normalt lite av en deppdag. Svårt att leva i nuet och känna att jag är ledig idag och att i morgon är en annan dag. Måste göra matlådor, då jag inte har råd att köpa lunch ute. Måste lägga mig tidigt (vilket jag normalt gör med glädje, men det är inte lika roligt när man MÅSTE göra det). Och ännu värre: i morgon bitti ringer alarmet 5:20 ifall jag ska duscha och 5:30 ifall jag inte ska duscha.

Men men nu är det idag som gäller: och snart ska älsklingen och jag träna. Ovanligt va? Blir nog en tur på löpbandet först och sedan ett boxningspass. Det känns inte som att boxning bränner så mycket kalorier i sig. Folk säger att det gör det, men det är nog en träningsform som jag är alldeles för van vid och dessutom är den inte så intensiv. Man får konstant micropauser mellan slagen och man får definitivt paus när man ska hålla mitsarna åt sin partner. Nu är i och för sig Samuel min partner, vilket har både sina upsides och sina downsides. Jag får slå hur jävla hårt jag vill själv, men när jag ska hålla mitsarna känns det som att inälvorna vibrerar om han ska sparka på mig och som att armen går ur led någonstans i axelhöjd när han ska slå på mig. Fast passet vi ska på idag är endast boxning, inga sparkar alltså. Så det brukar gå ganska bra, för då behöver inte kroppen ta stryk. Så det ska bli roligt!

Jag har haft två träningsfria dagar i rad nu, vilket inte är så vanligt. Men det behövs. Jag skulle ha tid att träna fem gånger i veckan, men jag tycker fyra räcker. Just nu satsar jag på att komma in i träningsrytmen innan jag ska börja dra ner på maten också. Det blir för mycket på en gång annars. Jag har så pass hög förbränning att jag inte lägger på mig något, inte ens när jag har lite sämre perioder. På tal om det så är det vägningsdag idag. Jag ska ha en sån i veckan, från och med nu. Innan vägde jag mig 1-2 ggr/dag. Men nu blir det varje söndag, efter träning. Igår fikade jag hos syrran, så jag har nog en del onödiga kalorier som ligger och skvalpar runt i kroppen på mig. Men de ska tränas bort idag!

Ha det bäst allihopa!

Emma