Alla inlägg under mars 2009

Av Emma - 27 mars 2009 05:32

God morgon!


Det är fredag. Ska bli himla skönt med helg. I nästa vecka jobbar jag bara på tisdagen, annars är jag ledig hela veckan. Jag har fått fripass! De slängde in alla fripass jag har nästa kvartal på onsdag, torsdag och fredag nästa vecka, för att jag ska flytta. Schyssta va? Skönt att hinna få lite ordning innan man ska tillbaka till jobbet igen.


Det var så sött förstår ni: En kompis till mig SMS:ade efter att ha läst förra blogginlägget. Hon skulle skicka en stegräknare på posten åt mig. Det är ju så att man blir riktigt rörd! Den behövs nu. Igår var vikten nere på 71,0 på morgonen och jag var så glad, men idag hittade den tillbaka till 71,4. Fackit.


Har ni fått deklarationen då? Jag har inte fått min, men är jättenervös. Betalade inte mycket i skatt förra året! Samuel har fått sin. Han får pengar tillbaka. Hoppas hoppas hoppas att jag också får det.


Jag börjar bli lite trött på att vara konstant hungrig. Man brukar väl säga att de tre första dagarna är värst och jag är inne på dag nr 6 nu. Igår syndade jag lite. Jag gick till McD, men hade inte så många andra alternativ. Jag var tvungen att ha en middag. Jag tog visserligen salladen, men brödet och den lilla hamburgaren jag tog till hjälpte nog upp kaloriantalet. Fast jag åt bara halva brödet. Alltid något... Go me! Det är det första bröd jag har ätit sen i lördags! Det var så jag gick ner mitt första kilo för fem år sen: jag slutade äta bröd. Men vad som hände med det kilot vet jag inte. Jag dokumenterade väldigt dåligt vad jag vägde förr i tiden. Ville väl inte se det i skrift antar jag.


Hörreni: det var ett långt inlägg. Hoppas jag inte har tråkat ut er för mycket. Ha en underbar helg och glöm inte Earth Hour på lördag kväll 20:30-21:30. Tänd ljus, släck alla lampor och andra elektriska aparater och idka lite kärlek föreslår jag!


MASSA KRAMAR

ANNONS
Av Emma - 25 mars 2009 08:07

Idag kom lönen. Idag försvann lönen. End of story.

Normalt brukar jag vara glad på lönedagen, för man känner sig liksom lite nyrik, men nu är det inte många slantar kvar på kontot efter att jag har stoppat undan till framtida hyra i nyalägenheten, betalat resterande delen av hyran i den nuvarande lägenheten, räkningar och skulder. Den här månaden blir det inga andra utlägg än mat. Jag håller på att överväga om jag ska unna mig en stegräknare. Jag vill så gärna ha en. Jag har visserligen en man kan köpa lite batterier till och få liv i. Kanske ska satsa på den? Jag försöker ju lära mig att tänka ekonomiskt och jag är faktiskt ganska stolt över mig själv. Än har jag inte sparat några pengar, men jag har fått lönen att räcka och jag vet nu hur mycket pengar jag lägger ut på olika saker. Det är ganska hutlösa summor jag lägger på mat faktiskt. Är inte helt villig att gå ner i kvalitet där heller, eftersom jag vill ha bra råvaror och inga överdrivna mängder kolhydrater. Tyvärr är ju kolhydraterna väldigt billiga: pasta, nudlar, ris osv.


Jag vägde mig i morse igen. Vikten står fortfarande på 71,4, vilket givetvis gjorde mig väldigt glad. Igår, när jag kom hem var jag så galet hungrig, att jag vräkte i mig en portion fullkornspasta och köttfärssås. Fast såsen hade jag gjort väldigt smal faktiskt, så så illa var det nog inte. Mest att äta sådan mat vid den tiden på kvällen som är oroväckande. Idag har jag två uppsättningar mat med mig till jobbet så att jag kan äta något innan jag drar till gymmet, utan att det blir 2 hamburgare på McD, som annars är standard. 255 kcal x 2 = Nähädutack!


Ha det så bra allihopa. Bli inte lika kaloritokiga som jag är.


Emma



ANNONS
Av Emma - 24 mars 2009 05:57

Jag vägde mig i morse. Jag hade faktiskt gått ner ett halvt kilo på bara två dagar. Jag var lite i chock, men samtidigt vet jag att min kropp har visat mig såna här hägringar förut. Men jag tror starkt på att om jag fortsätter att köra på den här linjen (om jag nu klarar av att vara kroniskt hungrig) så kommer vikten att röra sig i rätt riktning. Igår var jag på runners club. Det var ett sååååå jobbigt pass. Jävlar i min låda vad jag fick ta i. Springa i uppförsbacke var temat och mig till ära ställde sig en smal, fit, snygg (och säkert jävligt trevlig) brud på löpbandet bredvid mig. Hon var inte bra för min självkänsla. När jag stånkade på i 10 km/h i 5% lutning gick instruktören fram till henne och sa "du klarar nog att öka till 13 km/h". Då blev jag arg. På mig själv egentligen, men det är alltid lättare att hitta andra syndabockar. Sen andades hon inte heller. Sånt stör mig. Folk som inte andas när de springer. Hur gör de? Samuel är likadan, den jäveln. Dessutom - och detta är värst av allt - så joggade hon i vilan när vi andra gick. Jag tror jag ska utöka användandet av min bettskena till att även innefatta mina timmar på Balance. Ibland skulle jag även behöva den på jobbet faktiskt...


Jag är inte bitter!


Jag har ju gått ner ett halvt kilo! Om jag nu får behålla den vikten förstås...


I maj är det återförening på Grimslövs folkhögskola. Då vill jag vara så smal så att folk inte känner igen mig. Eller åtminstone så att de säger "Men Emma, vad smal du har blivit". För när jag gick där var jag som fetast! Så de borde se en viss skillnad.


Puss och kram skumbanan!

Av Emma - 23 mars 2009 08:45

Så skriver min babe i sin blogg. Och det är ju inte så att hunger är särskilt farligt. Vi har bara ställt in våra kroppar successivt på att vilja ha mer mat. Fast i grunden behöver vi inte så mycket kalorier som vi stoppar i oss. I helgen har Samuel börjat väga mat, räkna kalorier och ställt upp målet att gå/springa 15000 steg per dag. Och jag har hakat på. Eller ja, igår gjorde jag det i alla fall. Det krävdes en ledig dag och lite sömn mitt på dagen, men annars gick det bra. Känns som att jag gick ner ett kilo bara igår. Nu till den stora frågan: hur i hela fridens namn kombinerar man detta med ett heltidsjobb??? Jag ska fixa en stegräknare jag med, för några stegstackare får jag nog ihop på jobbet, men det fattas säkert minst 14000 om jag ska komma upp i hans takt.


Jag får äta 1500 kalorier per dag om det ska ge någon viktminskning. Jag är väldigt viktfast. Jag går inte upp i vikt av att det exempelvis är jul och man äter sig igenom dagarna. Jag går inte upp i vikt av att ha ett avbrott från träningen några veckor. Men å andra sidan går jag heller inte ner i vikt med någon särskilt stor lätthet. Måste ta fram det tunga artelleriet om det ska hända något. Men innan flytten har jag inga höga krav på mig själv.


Ett äpple är 50 kalorier. Bara för att uppmuntra folk att äta frukt borde inte äpplen ha några kalorier alls. Men det enda som inte innehåller några kalorier alls är vatten. I'm screwed! And hungryg. But mostly screwed.


Kram på er

Av Emma - 20 mars 2009 06:00

Det var kul på Tiny Comedy igår. Första akten var inte så bra, men andra var desto bättre. Jag själv var med i den andra. Den klart bästa komikern var Karl-Axel, Sveriges roligaste pensionär. Tårarna sprutade på mig när han uppträdde. Han var så skön! Ingen yngre förmåga hade kunnat säga samma sak och fått samma reaktion. Det skulle vara han helt enkelt. För mig gick det bra. Nervositeten släppte när jag såg Malin uppträda. För att se hur stränga de var med reglerna, klockade jag henne och hon drog över tiden utan att bli avbruten. Då vågade jag också gå upp. Det är oftast det här med tidspress som gör mig nervös. Kan inte slappna av då. Materialet funkar och att stå för publik är bara roligt, men denna förbannade tidspress. Skönt att jag inte har behövt haft den på ett tag nu.


Det var ett roligt band som spelade mellan akterna. De fick mig också på väldigt bra humör. Katten Skogmans Orkester hette de. När en violinist och en gitarrist dök upp på en stand up kväll, tänkte jag att nu har de väl mixtrat lite väl mycket på underållningen, men det funkade verkligen. De passade mycket väl in den här kvällen!


Mamma var nöjd! Himla kul faktiskt.


Idag är det fredag och i helgen börjar den stora packningen. Vi har mindre än två veckor till flytt nu, så det börjar verkligen bli dags.


Kram hej



Av Emma - 19 mars 2009 16:57

I förmiddags anlände morsan till Stockholm. De ska bo på hotell här, hon och hennes man. Och varför? Jo, för att se mig fem minuter på en scen. Hon är för söt. Det roliga är att min gamla teaterlärare kommer också. Eller lärare är fel att säga. Jag var med i en teatergrupp när jag var liten och hon ledde den. Det känns ju kul att visa att man inte har förlorat kärleken till scenen, trots att det har gått 15 år sen hon såg mig på en senast.


Vill ju gärna att arrangören, Tiny Comedy, ska vilja ha mig tillbaka och jag vill samtidigt ge mamma något hon kan skratta åt så jag tänkte blanda lite säkert och väl inövat material med lite från min barndom. Och lite östgötska förstås. Hoppas alla ska bli nöjda. Känner mig märkligt nervös i magen faktiskt. Övade igenom det en gång igår bara för att ta tiden. Då höll jag i mitt manus, vilket ger en känsla av säkerhet. Jag betvivlar att jag tittade på det så många gånger men ändå. Känns tryggt att ha min min klämmapp i famnen.


Ha det bra allihopa!


Puss o kram

Av Emma - 18 mars 2009 06:06

Idag om två veckor flyttar vi. Det är liksom så att jag inte helt vågar tro det. Det är ju inte 100% klart än. Så nu går Emmas tetris-hjärna på högvarv. Största orosmomentet är att vi ska få betala en större del av hyran för den här lägenheten, för att vi kanske sa till för sent. Känner inte att vi har några pengar i överflöd för såna utgifter direkt.


Sen tänker hjärnan förstås på allt från Tetris till städning. Jag leker nästan alltid tetris med både tid och föremål. Jag vet inte helt vad det ska tjäna till, men jag tror att man kan utvinna något gott ur det. Jag skulle exempelvis bli helt tokig om jag slutade försöka få saker att passa in, så om inte annat så för den sakens skull.


I morgon kommer mamma till Stockholm för att se mig uppträda på Tiny Comedy på BullieBar. Du är välkommen du också :).


Hej hej

Av Emma - 17 mars 2009 05:52

Jag har fortfarande ont i magen och är uppstissad efter mardrömmen jag hade. Jag drömde att jag försov mig för första gången i mitt liv. Eller nja, för andra gången i mitt liv egentligen (jag har faktiskt gjort det en gång, men i drömmen hette det att det var första gången i mitt liv). Jag ringde jouren på jobbet och förklarade läget och de var jättesega med att ge mig några besked så jag sprang runt med luren mot örat och hann inte göra mig klar samtidigt. Klockan var 8:39 och jag skulle ha jobbat i över en timme redan. Vi började diskutera om jag skulle ta ledigt i stället och senare jobba på en planerad ledig dag, men shit vilken tid det tog att svara på allt. Mitt i allt stod två kompisar till mig (som i verkligen inte alls känner varandra) och den ena pratade med mig om att vi måste gå och träna ihop någon dag. Jag var helt förtvivlad mitt i situationen, men jag svarade henne ändå: "ja, givetvis. Har du träningskläderna med dig hit?". Nej, det hade hon inte, sa hon. Sen började Enya sjunga "May it be" och jag vaknade med ett ryck, som slet ner mobilen på golvet. Enya fortsatte sjunga där nerifrån. Lite högre den här gången. Jag låg i min säng, klockan var 5:20 och inget annat. Det var som att ha fått en ny chans. Samuel vaknade av skrällen och av Enya. Han frågade som vanligt hur det var med mig och jag sa att jag hade drömt mardröm. "Men kom och lägg dig igen då", sa han. Vet inte om han förstod att alarmet hade ringt... Han brukar vara lite sött flummig på morgnarna.


Jag måste verkligen skaffa mig en ny typ av mardröm.


Tjarå!


Emma

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se