Tisdag: Jag går till jobbet med ett brett leende på läpparna och är superduperuppåt.

Tisdag, en timme kvar av arbetsdagen: Jag får besked om att vi inte kan genomföra den extremt efterlängtade flytten på onsdagen. Jag ringer och avanmäler adressändring och flyttsläp.

Tisdag, på väg hem från jobbet: Jag får besked om att en god väninna har råkat ut för något tragiskt, jag inte tänker skriva om här.

Onsdag: Jag vaknar upp i Täby och lägger mig på soffan i sex timmar. Ledsen, nedstämd, apatisk.

Torsdag: Jag får  deklarationen som förkunnar att jag ska återbetala nästan 1000 kr.

Torsdag kväll: Vi beger oss från Täby till Sundbyberg för att möta upp en kvinna som ska visa oss sin lägenhet. Hon hör inte av sig, dyker inte upp och svarar inte i telefon.

Fredag: Vi beger oss kvällstid till en visning i Helenelund, men tyvärr känner vi ganska direkt att vi inte kan bo i denna kalla kala källare utan kök.

Vi är trötta på att bli svikna.

Men idag är det min och Johannas sistööördag som INGEN ska förstöra för mig. Fanimig! Back off! Rör inte min efterlängtade sistööördag också. Jag har utstått tillräckligt den här veckan.

Nu får det gärna hända något bra.